mina grannar måste hata mig

igår på kvällen gick jag på en liten promenad i parken. det var inte särskilt mycket folk i farten. inte så konstigt kanske eftersom det var lördag kväll. de flesta hade väl bättre/roligare saker för sig. när jag kom hem och skulle låsa upp dörren...guess what happened? samma jäkla grej som tidigare i veckan när jag skulle på min tyskakurs! låset gick inte att rubba! alltså verkligen fantastisk timing. good god. jag gjorde det enda logiska och ringde på hos alla mina grannar för att de skulle öppna dörren, men to no avail. jag vet med säkerhet att åtminstone en av grannarna var hemma för det lyste i lägenheten. men som sagt, de ignorerade mig allihop. tack för den. jag hade ingen telefon med mig, så det enda som återstod var att gå över till camilla och peter och ringa på. jag ville verkligen inte göra det för jag visste ju att lilla j sov redan och dessutom skulle jag störa deras lediga kväll. men vad kan man? som tur är hade de en extra nyckel som funkade för att öppna låset (???) och jag kunde äntligen gå in och duscha. nu kommer jag knappt våga gå ut mer av rädsla för att bli utelåst. great stuff.