10 april, 2017

Efter regn och så vidare

Det är måndag, det regnar, jag har ont i en tand och märkliga utslag på kinderna. Inte den bästa dagen med andra ord. Är livrädd för tandläkare och börjar smått kallsvettas bara av tanken på att behöva gå dit. Har köpt ny tandborste, sköljer med bakteriedödande medel, äter burana och hoppas på det bästa. Men om det inte blir bättre om ett par dagar får jag bara bita ihop (lol) och ringa det där samtalet. Soleksemen (eller vad det nu är) är nog ett resultat av de soliga promenaderna jag tagit den senaste veckan. Har inte hunnit skaffa något solskydd ännu eftersom det är en så invecklad process, men märker att jag inte kan vara utan det. Har blivit allergisk mot kemikaliska solskydd och måste därför hitta ett naturligt ett som uppfyller mina femtioelva kriterier. Om någon har ett tips på ett naturligt solskydd med minst SPF 30 som inte gör en vit som ett spöke - hör av er! 
Denna vecka ska jag jobba åtminstone två dagar, kolla på Masterchef, fortsätta yoga lika flitigt som jag gjort på sistone och försöka läsa ut boken jag håller på med just nu. En alldeles vanlig och lagom vecka, med andra ord. Är så glad att jag har mitt vikariejobb som tillåter mig att arbeta bara precis så mycket jag orkar. Behöver verkligen de där lediga dagarna mitt i veckan då och då för att vila och bara vara.

Ps. Jag fick äntligen möjligheten att se Dancer, dokumentären om Sergei Polunin, för ett tag sedan. Den var precis lika bra som jag förväntat mig! Finns på Netflix för den intresserade.


09 april, 2017

Stockholm ♥





Bilder från Stockholm, juni 2012.

04 april, 2017

Ännu en boklista


1. Vilken var den senaste boken du läste?
Den andra kvinnan av Therese Bohman, som jag skrev om här nedanför.

2. Vilken var den senaste boken du köpte?
Sweetbitter av Stephanie Danler och Everything, Everything av Nicola Yoon. Den sistnämnda blir film senare i år så jag ska försöka hinna läsa den innan jag ser filmen.

3. Vilken var den senaste boken du lånade?
En av oss sover av Josefine Klougart, Den drunknade av Therese Bohman och Commonwealth av Ann Patchett.

4. Vilken var den senaste boken du gav bort/lånade ut (välj)?
Lånade ut Food Pharmacy åt mamma för att jag tänkte att den kunde intressera henne.

5. Vilken var den senaste boken du skröt om att du har läst?
Ett litet liv. För att jag sällan läser tjocka böcker som dessutom råkar vara väldigt i ropet.

6. Vilken bok borde filmatiseras? Motivera!
Skulle gärna se någon av Scarlett Thomas böcker bli film. Helst Popco om jag får välja. Nu var det länge sedan jag läste den, men jag tror den skulle göra sig bra som film eller kanske miniserie. Den var spännande, minns jag, och tankeväckande + utspelar sig i England och de miljöerna tröttnar jag aldrig på.

7. Vem är din favorit bland litterära figurer? Motivera!
Oj, svårt. Jag lägger inte karaktärer på minnet riktigt. Jag är mer intresserad av historier än människor (sympatiskt, eller hur). De enda karaktärer som framträder tydligt är de som finns i Harry Potter-böckerna. De har jag levt så länge med att det är som att jag känner dem på riktigt nästan. Av dem gillar jag Snape mest. Varför? Därför.

8. Vilket är ditt favoritställe att läsa på?
I sängen är det överlägset bästa stället att läsa på. Mjukt, bekvämt och lugnt. Och så kan man bara låta sig själv somna med boken i handen, ifall man läser sent på kvällen.

9. Var läser du helst inte?
Någonstans där det finns mycket som distraherar. Typ överallt som inte är hemma, men andra ord. Läser sällan någon annanstans än hemma. Blir galen på minsta lilla ljud och rörelse. Klarar inte ens av att sitta på bibban och läsa trots att folk oftast pratar lågmält och det enda som hörs fotsulor som gnisslar mot golvet.

10. Har du ett speciellt sidantal som du måste läsa i en bok innan du kan ge upp? Vilket?
Nej, jag ger nog upp ganska omedelbart om jag inte fastnar för en bok. Livet är kort och det finns så många bra böcker jag vill läsa att det känns onödigt att tvinga sig igenom något bara för att.

27 mars, 2017

Den andra kvinnan av Therese Bohman

Människor, tänker jag. Det är inte många som passerar. 

Jag läste Den andra kvinnan, min första bok av Therese Bohman, i helgen. Kände för att läsa något svenskt och sökte därför upp några titlar på förhand innan jag begav mig till bibban i fredags. Hade ett vagt minne av att ha läst positiva saker om Bohmans böcker så därför fick denna följa med hem. Det första som förvånade mig med boken var att jag valde den framom thrillern som jag också lånade. Thrillers är det jag nästan undantagsvis plockar upp först om jag har sådana liggandes hemma, men icke denna gång. Det andra som förvånade mig var hur mycket jag kände igen mig i huvudkaraktären. De flesta av hennes tankar, speciellt de som handlade om att vara utan riktning, att känna att man inte passar in, att livet går en förbi, är sådana som jag själv tänkte varje dag för något år sedan. Det har blivit mycket bättre nu, men de där känslorna seglade ändå upp förvånansvärt snabbt till ytan igen när jag läste om dem. Jag är glad att jag inte hittade den här boken när jag mådde sämre, då hade den nog haft en mycket mer negativ inverkan på mig. I alla fall funkar det så för mig att när jag mår dåligt och får min världsbild bekräftad från annat håll blir jag bara mer säker på dess riktighet och blir blind för allt annat.
Hur som helst, boken handlar om en ung kvinna som jobbar i bespisningen på ett sjukhus. Hon har en del universitetspoäng, har gått i skrivarskola och drömmer om att bli författare, men känner sig fast i sitt jobb och i sin tillvaro. Hon träffar Carl Malmberg som är överläkare på sjukhuset och inleder snart en affär med honom. Till en början är allt såklart frid och fröjd, men så börjar frustrationen och ilskan över att aldrig komma i första hand sippra in och vår namnlösa huvudkaraktär börjar fundera över vad hon ska göra åt situationen. 
Ger denna 4 av 5 stjärnor! Äkta och vackert skriven och med ett oväntat element inbakat.




19 mars, 2017

It's hard if you can't change it, it's worse if you don't try


♫ Laura Marling - Wild Once

16 mars, 2017

Torsdagslista

Hur mår du just nu?
Bra. Är rätt trött, p.g.a. var ledig hela förra veckan och fick sova hur länge jag ville, men har jobbat två dagar nu och blivit tvungen att vakna vid sex.

En låt från den första cd-skivan du ägde:
 
En låt du lyssnat på tio gånger i rad:


Vilka är det viktigaste sakerna du äger?
Kommer inte på en enda grej. När det kommer till kritan är inga av mina saker superviktiga och rent fysiskt skulle jag klara mig utan nästan alla. Värdesätter dock gamla fotografier, min gitarr, ett berlockarmband jag haft sedan barndomen och dylikt av sentimentala skäl.

Ett ögonblick från ditt förflutna:
Det här är någon gång på hösten 2011. Jag hade precis börjat studera fotografi på Novia och hade ont i magen varje dag, åt knappt något, var förtjust i en kille, bodde i en etta med svinstort kök, hängde med mina klasskamrater jämt och ständigt och hade alltid en kamera inom räckhåll. Tror att Anni-Maria tog bilden, men är inte helt säker.  

Vilka har varit dina bästa lärare i livet?
Min mamma och böcker i allmänhet.

Vad gör du bäst?
Är bäst på att hitta fynd på Etsy, tipsa om filmer, vara i tid, dagdrömma och slå in paket.

Vad hoppas du att du får möjligheten att göra i ditt liv?
Jag hoppas att jag får resa mycket, jobba som yogalärare, bo utomlands åtminstone ett tag, äga ett hem som jag kan inreda precis som jag vill, äga ett halvdussin katter och bli förälskad.

Om du fick återuppleva en dag i ditt liv, vilken skulle du välja?
"Återuppleva" antyder att man inte får ändra på något så i så fall måste det ju bli en lycklig dag. Skulle nog välja någon födelsedag från barndomen, för trots att jag annars inte är en sådan som kräver mycket uppmärksamhet har min födelsedag alltid utgjort ett undantag. Alternativt skulle jag välja en sommardag i Korsbäck när vi sov utomhus i tält, föste kor och klättrade på höskullen.  

Dina fem senaste Google-sökningar: 
grace coddington steven meisel
semper femina
bhenghazi
feet to cm
thriller mini series

12 mars, 2017

Not that kind of girl

Var och klippte av rejäla femton centimeter hår för några dagar sedan, för hur mycket jag än försöker intala mig om motsatsen så kan jag inte ha långt hår. Jag är nog dömd att för resten av livet försöka spara ut håret för att sedan klippa av det, eftersom jag i mitt huvud har en bild av mig som någon slags strandtjej med böljande långt hår och solbränna. Kommer ju aldrig bli den tjejen! Kan inte bli brun, kan inte ha långt hår. Måste börja omforma bilden av mig själv så att jag kan vara nöjd med att vara blek och korthårig. Den tjejen är ju faktiskt helt okej. Mer än helt okej.

11 mars, 2017

Lundagård

Jag och mamma gick en stund på stan idag för att kolla in popup-saluhallen i stadshuset och det nyöppnade Lundagård, som är en inredningsbutik med både nytt och gammalt, smått och stort. Det visade sig var en riktig guldgruva både inspirationsmässigt och habegär-mässigt och jag kom därifrån med två nya (gamla) blusar som jag blixtförälskade mig i. Kläder är en av mina största svagheter och om jag blir kär i ett plagg kan jag nästan aldrig låta det hänga kvar, trots att jag sällan/aldrig egentligen behöver det. Nåja, alla har vi våra svaga punkter och vackra, gamla kläder råkar vara min (vid sidan av böcker).

Den första blusen är av tunn, tunn bomull och täckt av tusenskönor. Den har ballongärmar, vilket råkar vara min favoritärm (ja, jag har en favoritärm), och sitter som en smäck. Älskar kragen lite extra mycket. 

Den andra blusen är silverskimrande och prickig av små, små blommor. Den har också ballongliknande ärmar och ger en lite poweraxlar. Den är vid och mjuk och så jäkla fin. Är glad över att ha två nya favoritplagg som jag kan inviga våren med och förhoppningsvis få användning för i många år framöver. Om ni har vägarna förbi Jakobstad, se till att besöka Lundagård för lite inspiration och good vibes! Nu: matdags och nyaste avsnittet av Big Little Lies.

09 mars, 2017

Det bästa och det senaste

Jag mår fortfarande bättre än jag gjort på länge och känner också för första gången på många år att jag faktiskt kan vara i mitt välmående. Tidigare har jag varit oförmögen att lita på några andra känslor än de negativa och bara väntat på att glädjen ska gå över, men nu känns det tvärtom som om det är så här det borde vara. Att jag är mer mig själv nu - positiv, glad och inte stressad av sådant jag inte kan påverka. Det är så himla skönt.
Främsta orsaken till min lycka är att jag har spikade planer inför hösten, planer som jag ser fram emot med stor iver. Jag ska nämligen börja studera till yogalärare i Vasa! Det är något jag funderat på att göra i några år redan, men som inte känts möjligt förrän nu. Längtar efter att få dyka ner i yogans värld och få lite fart på det här livet. Här är några andra bra saker som jag gjort/hört/sett på sistone:


Precis lagom till internationella kvinnodagen var jag och tatuerade detta porträtt av Frida Kahlo på min arm. Det är tio gånger finare i verkligheten (min mobilkamera är totalt körd) och min favorittatuering hittills. Att jag råkade göra den dagen före den 8:e mars var dock en total slump, men en lycklig sådan. 


Gillar verkligen denna låt från Real Estates nya album som kommer ut om en vecka eller så. 
 
Lovesick (som tidigare hette Scrotal Recall) är en serie som jag nästan helt glömt bort, men som jag blev påmind om när jag råkade se en intervju med en av skådespelarna. Kollade om första säsongen och blev överlycklig när jag såg att det fanns en andra säsong som jag ännu inte sett. Johnny Flynn, en av mina early twenties-besattheter, spelar huvudrollen i denna komediserie som är lättsam, men mycket rolig och brittisk.


Är ungefär den sista att upptäcka Please Like Me, men nu är det gjort och igår kollade jag på fjorton avsnitt i rad för att sedan somna med datorn på. Skrattade högt minst tio gånger (ovanligt!) och blev oroväckande snabbt investerad i karaktärernas liv och känslor. Bra grejer.