TGIF

kan man få magsår av att tänka för mycket? isåfall är jag nog en trolig kandidat. inte så konstigt att det tar flera veckor för mig att läsa ut en bok nuförtiden - jag stannar upp vid varannan mening för att fundera. och vad funderar jag på då? jo, framtiden såklart. det går liksom inte att stänga av hjärnan. helt meningslöst är det med allt funderande också, för jag kommer aldrig fram till något nytt. jag har slirat fast i gamla hjulspår. innerst inne vet jag ju att allt kommer att ordna sig till slut - kanske väldigt snart till och med - men tills dess kan jag inte annat än att fortsätta ältandet. studera? jobba? flytta? stanna? resa? ja, herregud det finns ju oändliga valmöjligheter. och jag som kan stå i en halvtimme och försöka bestämma vilket godis jag ska köpa. men som sagt, om ett par månader har säkert pusselbitarna fallit på plats och jag kan börja oroa mig för något nytt istället.