'when one is young, one should use a lot of mascara. when one is older, one should use much more.'

en ny vecka har börjat, vilket betyder att en sammanfattning över förra veckans filmer är på sin plats. goldie hawn hade sin allra första riktiga filmroll i cactus flower där hon spelar en ung tjej, toni, som har ett förhållande med en tandläkare. tandläkaren, som är en äldre man, säger sig vara gift och ha tre barn, men det är bara en lögn han drar till med för att slippa ha ett seriöst förhållande. när han inser att han blivit kär i toni anlitar han sin tandläkarassistent att spela hans fru så att han kan låtsas skilja sig från henne. det låter invecklat, men det är en ganska enkel och underhållande historia och är verkligen att föredra framom många av dagens hjärndöda komedier. barefoot in the park hamnade direkt på listan över mina favoritfilmer. den var knäpp och rolig och jane fonda var som vanligt superb i den. gambit är en remake på en film från sextiotalet med samma namn. den handlar om en konstkurator (colin firth) ) som jobbar för en grinig gammal man (alan rickman) och som vill hämnas på denne genom att lura honom att köpa ett falskt konstverk. det var en helt okej film tyckte jag och jag gillade att den kändes retro trots att den utspelade sig i nutiden. what maisie knew handlar om en flicka vars väldigt dysfunktionella föräldrar skiljer sig och om hur hon slits mellan dem. under filmens gång hinner man känna ilska, frustration och medlidande för de olika karaktärerna, vilket tyder på att den är välgjord. julianne moore var fantastisk i den här filmen och likaså den lilla flickan. i niagara gör marilyn monroe en av sina mer ovanliga dramatiska roller. marilyn var bra filmen, men filmen i sig själv tyckte jag ofta var överdrivet melodramatisk. the prince and the showgirl visade sig bli en av mina marilyn-favoriter. hon fick så många roliga repliker och ögonblick i den som gjorde hela filmen. det här är min favoritscen: