11 november, 2013

tick tack

jag har haft så oerhört mycket livsångest den senaste veckan att jag knappt vetat vart jag ska ta vägen. jag har varit ledig i ett helt år nu och jag har kommit fram till precis ingenting under hela den långa tiden. jag vet fortfarande inte vad jag vill göra och samtidigt känner jag mig inte kvalificerad eller kapabel till någonting förutom att kanske sitta i en kassa. och det vill jag ju inte.
jag har alltid haft så stora planer för mig själv. jag har velat bli poet, skådespelare, designer, stylist, musikproducent, artist, författare, fotograf - ja, en massa saker - och det är nu jag borde ta de första stegen mot att faktiskt bli något. istället står jag bara stilla och hittar ingen riktning överhuvudtaget.
tänk om det aldrig bli någonting av mig? tänk om jag ännu som 70-åring står utan utbildning och har en rad trista, icke-stimulerande jobb i ryggen? och så är det ju det här med landet också. jag har aldrig tyckt om finland särskilt mycket och ändå bor jag kvar här.
det är hemskt att känna att man är på fel plats och på väg åt fel håll och inte veta vad man ska göra åt det. istället låter man bara allting accelerera tills det är utom ens kontroll. jag önskar verkligen att jag bara kunde vakna upp imorgon med ett klart mål, eller åtminstone någon slags början på det här nystanet...

Inga kommentarer :